Matavfall

1,2 MILJONER TON mat slängdes av butiker och konsumenter under 2018 enligt rapporten Matavfall i Sverige från Naturvårdsverket. Och vi konsumenter som låter de där päronen ligga tills de blir alldeles bruna, eller raskar ner en alltför väl tilltagen portion i matavfallet är de största syndarna. Hela 95 kilo per person och år slänger vi, vilket är 70 procent av det totala matavfallet. Men du kanske komposterar eller slänger i matavfallet så att det kan rötas till biogas? Det är visserligen bra, gör man biogas av matavfallet får man en minskad miljöpåverkan totalt sett, men klimatavtrycket för produktionen av livsmedlen är betydligt större. Därför är det bättre både för klimat och plånbok att äta upp det man köper istället för att skrapa ned det i sophinken, även om det blir kompost eller biogas. Det nationella målet är att att 50 procent av allt matavfall ska sorteras senast 2020, vilket vi i nuläget är en bit ifrån.

Olika livsmedel har olika klimatpåverkan

Det är stor skillnad på olika livsmedels miljöpåverkan. En tumregel är att animaliska proteinkällor inklusive mejeriprodukter har ett högre klimatavtryck än vegetabilier som frukt och grönsaker. Men även produktionsland spelar en stor roll. Man räknar med att utländsk produktion av exempelvis nötkött har ett klimatavtryck som är 61 procent högre än svensk produktion. Jämför man bönor så har den utländska bönan 50 procent mer klimatskadliga utsläpp. Så väljer du livsmedel efter säsong som också är lokalproducerade så gör du oftast ett bättre val ur klimatperspektiv.