Kontakt: stua@stua.se | 0155-222770

Förväntningar och utmaningar hos regionens besöksnäring

Besöksnäringen i Sörmland har svarat på näringens behov och förväntningar på framtiden i årets Besöksnäringsbarometer. Den årliga undersökningen riktar sig till turismverksamheter i Östra Mellansverige samt Gävleborg och genomförs anonymt i slutet av varje år. I årets barometer svarade 401 verksamheter, varav 79 finns i Sörmland. Resultatet sammanställs och redovisas på regional nivå. Resultatet kan lämnas ut för de kommuner som har fått tio eller fler svar. 

Årets barometer ger oss en bra bild över
besöksnäringens utmaningar och förväntningar.

Framtidstron är försiktigt optimistisk. Nära hälften bedömer att verksamhetens omsättning kommer att öka i år eller vara oförändrad. Det största hindret som nämns är ökade kostnader för energi och råvaror, tillsammans med brist på egen tid och brist på personal med rätt kompetens. Efterfrågan på stöd från det främjande systemet är jämnt fördelad på behov av affärsutveckling för att öka lönsamhet, finansiella bidrag för investeringar i verksamheten, samt stöd för att utveckla koncept och produkter mot nya målgrupper eller säsonger.

Resultatet från barometern pekar på att vi tillsammans regionalt och lokalt fortsatt behöver arbeta med de främjande insatser som görs för att skapa så goda förutsättningar för en hållbar och framgångsrik utveckling.

Förväntningar på 2023

Jämfört med föregående år bedömer 62 procent av de kommersiella verksamheterna att antalet anställda kommer att vara oförändrat, 27 procent bedömer att de kommer att öka. När det gäller omsättningen är tongångarna mer positiva, 48 procent bedömer att den kommer att öka. Vad gäller förväntningarna på besökarna bedömer 41 procent att de nationella besökarna kommer att öka och 44 procent att de internationella besökarna ökar 2023.

Att förväntningarna på de internationella besökarna är högre i år är inte oväntat med tanke på valutainflationen och att Sverige utomlands anses vara ett tryggt och säkert resmål. Det finns generellt ett stort intresse för Sverige som resmål. Enligt Visit Swedens undersökning så har Google sökningar om Sverige ökat med 29 procent sedan innan pandemin.

Målgruppernas betydelse

De nationella privatresenärerna är i särklass den viktigaste målgruppen, 87 procent uppger att den är mycket viktig. Även de nationella affärsresenärerna har stor betydelse för verksamheterna. 55 procent av de verksamheter som till största del bedrivs på landsbygd är de nationella affärsresenärerna mycket viktiga.

31 procent uppger att de internationella privatresenärerna är mycket viktiga och 44 procent tror att de kommer att öka. Av de verksamheter som till största del bedrivs på landsbygd svarar 38 procent att den målgruppen är mycket viktig. 17 procent att de internationella affärsresenärerna är mycket viktiga, målgruppen är främst viktig för de verksamheter som till största del bedrivs i tätort.

I årets barometer ställdes frågor om målgruppernas betydelse för första gången. Målgruppernas betydelse skiljer sig för olika verksamheter och var de bedrivs. Sett ur ett utvecklingsperspektiv innebär de olika målgrupperna stora skillnader när det till exempel gäller möjligheter till intäkter och val av marknadsföringskanaler.

Fler investerar i aktiviteter och uthyrning

Sett till näringen som helhet uppger 33 procent att verksamheternas investeringar kommer att öka och 24 procent att de kommer att minska jämfört med föregående år. Av de som i huvudsak erbjuder aktiviteter eller uthyrning bedömer 50 procent att investeringarna kommer att öka.

Hinder för hållbar tillväxt

Näringen ser svårigheter i att växa hållbart eftersom tid och pengar saknas. Därför är det inom dessa områden behovet av stöd är störst, det som efterfrågas är:

Både koncept- och affärsutveckling hänger starkt ihop med den digitalisering som sker i näringen. Det blir nu extra viktigt att främjarsystemet är tydliga med att det finns stöd att få för att öka den digitala mognaden i form av rådgivningar och coachning.

För de verksamheter som endast har öppet under sommaren är det främsta hindret en obalanserad turism med tydlig hög- och lågsäsong. För verksamheter på landsbygden är brist på egen tid och ökade kostnader för energi och råvaror det största hindret, för dem i mindre tätort är det brist på personal med rätt kompetens.

Stöd av det främjande systemet

19 procent svarar att verksamheterna får stöd av det främjande systemet. 8 procent svarar att de inte behöver stöd. Samtidigt är det 17 procent som inte känner till att det finns stöd.

Många av de utmaningar näringen står inför kan vi på regional eller lokal nivå hjälpa till med genom att till exempel erbjuda finansiella stöd och insatser som är anpassade efter besöksnäringens specifika behov. Andra utmaningar är sådana som behöver lösas nationellt eller av verksamheterna själva.

Hur ser Sörmland ut jämfört med ÖMS?

En jämförelse mellan besöksnäringen i Sörmland och Östra Mellansverige som helhet visar bland annat att verksamheterna i Sörmland:

– Genom att vi samarbetar med våra kollegor inom Östra Mellansverige utvecklar vi tillsammans våra kunskaper om besöksnäringens behov och möjligheter och kan därmed förbättra stödet till näringen, säger Karolina Zander som är processledare för Destinationsutveckling Sörmland.

Blir du nyfiken och vill lära dig mer? Från och med i år finns barometerns resultat från samtliga medverkande regioner presenterade på en interaktiv websida så att du kan filtrera på region, typ av verksamhet etc. 

Dela detta:

Dela på Facebook
Dela på Twitter
Dela på Linkdin