Matlagning är vägen till integration i Katrineholm

MIKA, Mat och integration i Katrineholm, är ett samverkansprojekt mellan lokalt näringsliv och Katrineholms kommun med stöd av Europeiska Socialfonden. Kerstin Thuresson är projektledare och den som följer deltagarnas utveckling närmast.

– En hel del har sökt sig till oss för att de redan har ett intresse för mat, men tyvärr står de långt från arbetsmarknaden eftersom de saknar kontakter och möjligheter att träna svenska i ett praktiskt sammanhang. Många av våra föreläsare är personer från branschen, som de sedan träffar ute på sina praktikplatser. Det gör steget ut till praktiken lättare att ta, berättar Kerstin.

Syftet med projektet är att fler ska ta klivet in på arbetsmarknaden och efter tre år, när projektet nu går mot sitt slut, konstaterar Kerstin att fyrtio procent har fått jobb eller gått vidare till studier.

– Alla går inte vidare till en karriär inom restaurangsektorn, men vi jobbar mycket med motivation och att stärka självkänslan. Det viktiga är att man växer och hittar framkomliga vägar vidare i livet.

Från projekt till YB-utbildning

Utifrån erfarenheterna av MIKA-projektet skapas nu en yrkesutbildning med inriktning mot kök. Thanaa, som flyttade till Sverige från Syrien för fem år sedan, började i MIKA efter ett tips från en studiekompis på Åsa folkhögskola. Nu har hon tagit nästa steg till MIKA YB och har praktik på förskolan Guldregnet i Katrineholm – där hon just fått veta att hon kommer att få en riktig anställning.

– Jag får lära mig alla delar av att jobba i ett storkök, sallad, huvudkomponenter och specialkost. Det roligaste är att servera och prata med barnen om vilka rätter de tycker om: pannkaka, pizza och stekt fisk. Nu lagar jag samma rätter hemma till mina barn, berättar Thanaa stolt.

I köket på förskolan Guldregnet lagar man inte bara mat till de egna avdelningarna, utan till nio andra förskolor i Katrineholm. Loc, är en av de ansvariga för handledningen i köket på Guldregnets kök.

– Kan man jobba i vårt kök så kan man jobba i de flesta storkök, det skiljer sig inte så mycket åt. Vi har en långsiktig struktur som gör att man får prova på alla moment och ta mer och mer ansvar. I förskoleköken så jobbar vi mycket efter riktlinjer från dietister och vi lagar en hel del specialkost, det är något som skiljer sig från traditionella restauranger, berättar Loc som tidigare jobbat flera år på privata restauranger, men trivs bättre som förskolekock på grund av arbetstiderna, som gör det lättare att kombinera jobbet med familjelivet.

Recept en väg till svenska spåket

Thanaa berättar att hon pratar och förstår betydligt mer svenska nu än i början av praktiken för ett år sedan. Att läsa recept och prata med kollegorna går bättre och bättre.

– Nu kan jag till och med skämta lite med kollegorna på rasten. Jag är jätteglad att jag kan vara mer delaktig och förstå saker snabbare. Jag går hem varje dag och känner mig glad – men lite trött i huvudet, skrattar Thanaa.

Ett utbyte över kulturer

En annan del i projektet är att deltagarna ska inspirera de offentliga köken att utveckla och servera mat från olika matkulturer. En av rätterna som hittat in på de ordinarie menyerna är Chapli, en populär street food-rätt från Afghanistan. Rätten kan göras både på kött, som en hamburgare, eller i en vegetarisk version. Chapli betyder sandal på Dari och beskriver hur den ska vara – tunn som sulan på en sandal.