Moa Österman är född och uppvuxen i Stockholm och hade aldrig satt sin fot i Eskilstuna, och definitivt inte i Näshulta. Men när pandemin kom och hon blev av både med sin lägenhet och varslad om arbetet på Luzette i Stockholm, hamnade hon av en slump på Magdakullan. Stolt Mat har träffat en positiv och energisk ung köksmästare som ständigt vill utvecklas – och som nu satt sin egen prägel på köket ute på den anrika gården i Näshulta.
Text: Ebba Söderquist Määttä | Foto: Emil Berglund
"Magdakullan präglas av så mycket kärlek och värme"
Det är inte ovanligt att unga personer lämnar mindre orter och flyttar till storstan för utbildning eller arbete. Moa Österman gjorde tvärtom. När pandemin slog hårt mot restaurangbranschen blev hon varslad om uppsägning på jobbet som kallskänksansvarig hos brasserie Luzette vid centralstationen i Stockholm. I samma veva blev hon dessutom av med lägenheten hon bodde i. Att hon i stället hamnade i köket på Magdakullan i Näshulta utanför Eskilstuna var av en ren slump.
– Som en chansning la jag ut ett inlägg om att jag sökte jobb och då hörde Magdakullans förra köksmästare av sig. Mina kompisar var tveksamma till att jag skulle byta stad och jobba ute på landet, men jag tänkte att vad är det värsta som kan hända? berättar Moa.
Så hon packade sina grejer, tog med sig katterna och flyttade till Skiftinge i Eskilstuna. Moa kände sig snabbt hemma både i nya lyan och i köket på Magdakullan, men det var en stor kontrast till hennes tidigare vardag. Då full fart med många människor i omlopp mitt i smeten i Stockholm – nu sörmländsk landsbygd med råmande kor utanför fönstret.
– Det är klart att jag tänkte ”var har jag hamnat”, men samtidigt kom jag in i arbetet fort och Christer Nordqvist och Eva Eneblad som driver Magdakullan är väldigt tillmötesgående. Hela stället präglas av så mycket kärlek och värme.
Köksmästarrollen kom naturligt
Från början var Moa inte ansvarig i Magdakullans kök, men efter en dryg månad tog hon över rollen som köksmästare.
– Det fanns inget skrämmande i att själv axla ansvaret, utan redan när jag kom hit såg jag mycket förbättringspotential, och då kom det naturligt att börja organisera. Det var allt ifrån att göra det mer enkeljobbat i köket, med nya kylar och frysar, till att sätta min prägel på maten.
Får Moa själv välja lagar hon gärna franskt, men hon är noga med att rätterna även ska passa in på Magdakullan.
– Jag gillar klassiska franska rätter som Bœuf bourguignon eller Bouillabaisse. Och att satsa på riktigt goda såser, ibland gäller ”less is more”. Det är klart att det syns på menyn att jag varit med och tagit fram den, men samtidigt vill vi att det ska kännas som ”Magda” också. Det blir en del husmanskost, men ofta med en liten twist. Som vid jul, då serverar vi ett ganska traditionellt julbord, men med några lite nya smaker.
Magdakullan är en ordlek mellan Magda, som säteriet kallats sedan 1244, och rödkulla, som är den koras som föds upp på gården. Det ekologiska köttet från de egna korna har en naturlig plats på menyn och i restaurangen serveras dessutom gös från en lokal fiskare och lamm.
– Mer närproducerat kan det inte bli än med korna som betar här utanför, och visst utmärker sig köttet. Det är fint marmorerat och väldigt lättarbetat, du behöver inte göra så mycket, utan det talar för sig själv. Sedan serverar vi även Hjälmargös från Fiskar-Anders som är väldigt uppskattad av gästerna, likaså lamm från Sketorp och grönsaker från närområdet. Än så länge odlar vi inte så mycket själva, mer än lite örter. Dragonen i bearnaisen är till exempel från våra egna odlingar bakom vagnslidret. I framtiden är tanken att bygga till ett växthus, säger Moa.
Viktigt att våga testa sig fram
Moa är utbildad vid Stockholms Internationella Restaurangskola, men att hon valde just kockyrket var ingen självklarhet, även om intresset för matlagning och bakning funnits med länge.
– Matlagning, och kanske framför allt bakning har alltid varit ett intresse. När jag var yngre och bodde hemma hade jag och min syster en dag i veckan när vi lagade mat. Min bonusmamma har också varit en stor inspiration i köket för mig. Däremot var det inte självklart att bli just kock. När jag skulle välja till gymnasiet funderade jag fram och tillbaka, men beslutade mig för att i alla fall testa restauranglinjen. Det var först när jag kom dit som jag kände ”wow, nu har jag hittat rätt”.
Att våga testa sig fram har blivit ett framgångskoncept för Moa.
– Som kock blir man aldrig fullärd. I arbetet lär man sig mycket av varandra, men jag inspireras också mycket av tv-program och olika recept. Det är kul att experimentera, men det gäller att komma ihåg vad man gjorde sen när man vill göra samma grej igen, säger Moa och skrattar. Jag tänker likadant när det gäller karriären, jag har aldrig haft någon exakt idé om vad jag vill göra, utan jag har alltid provat mig fram.
I samtalet med Moa blir det tydligt att hon landat rätt på Magdakullan, det riktigt lyser igenom hur hon stormtrivs på platsen och med kollegorna.
– Alla borde besöka Magdakullan. Om inte för maten, så för platsen, för lugnet och för känslan här ute, säger Moa innan hon ger sig in i köket igen och förbereder inför helgens luncher och middagar.