Självförsörjning av livsmedel har blivit en het potatis i Sverige igen.
För 30 år sedan var 75 procent av maten på våra bord från svenska bönder.
Idag är, förenklat uttryckt, varannan portion importerad.
Text: Hans Johansson Lemming / Foto: Rocco Gustafsson
Klimatförändringarna och inte minst nuvarande pandemi har lagt frågan om självförsörjning på bordet. Det finns flera orsaker till att Sveriges försörjningsgrad har minskat. Bland annat avvecklade vi våra beredskapslager när vi blev en del av EU under 1990-talet samtidigt som vår handel av livsmedel globaliserades i allt högre grad. Men möjligheten till självförsörjning handlar inte bara om varifrån maten kommer, utan också hur den produceras.
– Svenskt jordbruk är till stor del också beroende av importerade insatsvaror som drivmedel, konstgödsel, vitaminer och mineraler med mera för att fungera, säger omvärldsanalytikern Peter Eklund.
Även specialiseringen inom jordbruket, som innebär satsningar på en sorts gröda eller ett visst sorts boskap, har ökat sårbarheten i livsmedelsförsörjningen.
– Men här finns en tydlig mottrend. Intresset för mångfald och kvalitet växer kraftigt med ökad efterfrågan på ekologiskt eller organiskt producerade livsmedel och en mångfald av produkter och smaker – både från konsumenter och professionella matkreatörer.
Peter Eklund analyserade för några år sedan den sörmländska matproduktionen i rapporten Grön framtid med Länsstyrelsen i Sörmland som uppdragivare.
– Det finns stor potential för en ökad sörmländsk matproduktion, inte minst inom fisk- och grönsaksområdet där vi idag importerar upp emot 80 procent i Sverige och ännu mer i Sörmland, säger han.
Han pekar också på behovet av lokala slakterier och mejerier för att stimulera marknaden. Det finns enligt Peter Eklund en poäng att prata lokal och regional självförsörjning istället för nationell, men inte nödvändigtvis utifrån länsgränser.
– Man kanske mer ska tänka en omkrets på cirka 25 mil som bondens lokala marknad. Markeringen av det regionala eller platsen gör att det utvecklas en mångfald av produkter från den trakten. Mat från Sverige blir lite anonymt och förutsättningarna i landet är olika.
Så kan du som konsument bidra till ökad lokal självförsörjning
- Var nyfiken och ställ frågor om produkterna som saluförs i handeln.
- Prova andelsjordbruk där du delar risk och skörd med bonden och får en kasse med grönsaker varje vecka under säsong.
- Handla på REKO-ringar utan mellanhänder, prova aptitrundor för att hitta närodlade favoriter och inte minst ställ krav i din butik att de ska ha produkter från trakten och lyfta fram lokala alternativ. Som medveten konsument kan du också bestämma din egen meny alltmer efter säsong.
