Idag är det en självklarhet att värna vår hälsa och att välja hållbart. Alla trender pekar åt samma håll, vill vi leva länge och vårda planeten för kommande generationer måste vi förändra vår livsstil. Det handlar om att våga förändring. Förändring där plast behöver bli papper och bensin bli el. Men hur sugna är vi egentligen på att byta köttet mot mjölmask?
Text: Johan Welander
Att förändringar är svårt, det är ingen nyhet. Det är ju så skönt när allt är som det alltid varit. Men vår nuvarande livsstil har visat sig vara ohållbar. Dessutom räknar FN med att vi 2050 når tio miljarder personer på jorden och då måste matproduktionen nästan fördubblas från dagens nivåer.
Mycket pekar mot att lösningen heter insekter. Insekter som syrsor och mjölmask är utmärkta proteinkällor. Faktum är att 100 gram mjölmask innehåller lika mycket protein som 100 gram nötkött, cirka 25 gram. Men det behövs inte i närheten så mycket vatten och foder för att föda upp ett kilo mjölmask jämfört med nöt eller gris. Måltidsekologen Maj Östberg Rundquist är en eldsjäl som gärna ser mer insekter i vår mat.
– Som biodlare har jag provat att använda drönarlarver som proteinkälla. Det är en perfekt ingrediens att använda pressade drönarlarver i till exempel en kladdkaka och på sikt tror jag vi kommer att ersätta ägg med drönarlarver i pannkakssmeten. Smaken är neutral och de har samma egenskaper som ägg. Dessutom är det väldigt nyttigt, larverna innehåller ett fullvärdigt protein, berättar Maj.
Insekter behandlas fortfarande som ett nytt födoämne enligt Livsmedelsverket. I Asien, Afrika och Sydamerika har det funnits på matbordet länge. Konstigt, tycker vi svenskar. I sammanhanget bör man kanske vara ödmjuk för att många rynkar på näsan när vi serverar blodpudding och surströmming. Men hur reagerar vi när vi ställs inför samma ultimatum som vi gett våra barn sen de var små – ”du kan i alla fall smaka”? Här har insekterna det tufft, många har fobier och nidbilden är kanske en friterad gräshoppa på tallriken. Mat äts också med ögonen och hjärnan behöver utmanas och uppmuntras när vi testar nya saker. Kanske är det första steget att prova något vi känner igen? Om inte alltför länge kan insekter vara en naturlig ingrediens i juice, bröd, pasta och andra vardagliga livsmedel. I takt med ökad kunskap, nyfikenhet och tillsammans med smaker vi redan känner igen får insekter en naturlig plats i vår kost och kan vara ett nödvändigt steg för en mer hållbar livsstil.
